Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utifrån - Familistèren i Guise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
332 LIKT OCH OLIKT
dör han, tillfaller en summa pengar änkan och barnen.
Vidare ha hans barn fri skolgång. Och av årsvinsten
kan han lägga av.
Han är kanhända inte rikare och lever kanhända
inte överflödigare än andra arbetare, men han har
det trevligare och bekvämare.
Slav blir han alltid som samhällsklass betraktad,
om han också är sin egen herre och röstberättigad i
palatset, ty med tio timmars kroppsarbete har han
blott ringa tillfälle att njuta av livet. Familistéren
är tills vidare som en oas i öknen, en
övergångsform, om den ock under de nuvarande oreglerade
förhållandena är den fullkomligaste organisation för
ett litet arbetaresamfund.
Innan vi lämna de oemanciperade männen, så
låtom oss kasta en blick in i den avdelning av
gjuteriet, där det livsfarliga arbetet utföres. Det är
ett reserverat rum, där den hemliga processen med
järnets emaljering på torra vägen försiggår.
Framför ett bord, på vilket det ligger högar av ett torrt
blysaltpulver, stå två hjältar, som för en avlöning
av 8 å 10 francs lackera spottlådor, med fara för
att kunna falla ned döda inom 24 timmar. Den ene
tager det skinande stycket ut ur en glödande ugn,
den andre tar emot det med en tång, beströr det
med pulvret och ger det tillbaka till den första, som
igen skjuter in stycket i ugnen. Det är unga män
med raskt sätt. De se dock litet nervösa ut och
röka pipa, antagligen för att så mycket som möjligt
skydda munnen mot de giftiga dunsterna. De arbeta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
