Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvarstadsresan - Kvarstadsresan. Brev till en landsman i utlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KVARSTADSRESAN 43
Stockholm, oktober 1884.
K. v.
Rådhusrätten! Bonnier skild från målet!
Domstolens mise-en-scéne är icke dålig. Det stora bordet.
Bibeln. Entréerna och sortierna. Folket och allmänna
opinionen bakom skrank. Cellfängelsets flank med
de där små vältaliga fönsterna. Det är verkligen
stämning i det där. Och det är sådant som verkar. Hur
skulle kristendomen med sina stupiditeter kunna hålla
sig uppe, om den inte hade denna väldiga apparat
och dessa rekvisita till sitt förfogande. Tänk
sådana receptionssalar dessa kyrkor; vilken musik
denna orgel! Sådant kan dupera även ganska ljusa
huvuden, som man sett. Och hemligheten, som aldrig
meddelas och som ingen äger. »Jag tror emedan
det är för galet!»
Emellertid, nu kan jag resa - eller fly. Jag
har »gjort min plikt»!
Hemkommen från Rådstun interviewades jag av
den bekante C. O. Berg. Det är ett ganska
betydelsefullt tecken att överklassen i våra dagar börjar
frukta alla rörelser nerifrån - den lägger genast
vantarne på dem och mumlar sina besvärjelser, och
så är stormen över. C. O. Berg föreföll mig vara
en man med en nobel ärelystnad, att gagna. Men
han kom tidigt i händerna på överklassen och
kulturdamerna. Jag tror fruntimmerna ha skadat honom
mer än hans höge »vän». Hans världsåskådning är
icke asketisk. Han är ganska liberal. Han
förklarade öppet för mig (i redaktör Westenius’ närvaro)
att han icke trodde Jesus vara Gud, men väl Guds
son (som jag också tror!). Trodde icke på de eviga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>