Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnofrågan - Likställighet och tyranni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
82 LIKT OCH OLIKT
av hennes »underordnade» ställning, om det är
underordnat att vara herre i huset, under det mannen är
herre utom huset, och knappt det! Eller för att
begagna nya ord: hon blev slavinnan inne i huset,
därför att hon skulle amma, vagga och laga mat,
under det han blev slav utom hus, där han skulle
arbeta i skogen och på åkern, ty det var icke något
nöje precis att jaga då, som det sedan blivit.
När nu samhället eller styrelsen skulle söka
hushållen för skatten eller stämma dem för rätten, blev
det onödigt, att man och hustru gingo båda: mannen
blev målsman. Däri låg icke någon orättvisa, utan
endast ett ökat ansvar, besvär och obehag, som
kvinnan gärna ville undvara. I äldre tider fick mannen
även gälda vissa av hustruns brott, varemot han ägde
ta repressalier av hustrun. Oaktat allt detta har
kvinnan på grund av dunkelt medvetande av sin
större oumbärlighet förblivit härskaren. Att hon icke
alltid får tillfredsställa sin härsklystnad har nu börjat
oroa henne och nu presenterar hon sig som
»slavinna»; det är hennes favoritnamn som hon ger sig.
Att kvinnan icke alltid hade tid att ägna sig åt
alla de tvetydiga nöjen, som den firade kulturen
erbjuder, såsom att skriva böcker, hålla tal och så
vidare, det var gott för henne. När hon därför begär
rättigheter som mannen, är det endast rättigheten
att få förstöra sig hon begär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
