Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnans underlägsenhet under mannen, och det på grund därav berättigade i hennes underordnade ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KVINNOFRÅGAN 165
tänka lika, två politici som ha samma mening.*
Därför blir också utvecklingen rikare, ju större frihet
att icke behöva vara jämtjock förefinnes, och därför
är kvinnans fordran att bli jämlik med mannen endast
en despotisk fordran att få trycka ner honom till
sig, ty höja sig till honom kan hon ej, något som
jag ville uttrycka med formeln:
A (mannen) och B (kvinnan) utgå nu från en punkt
C. A med en hastighet av 100, B med en hastighet av
60. När skall B hinna Al Svar: aldrig! (Utföres formeln
så att A, mannens försprång upptages, så blir orimligheten
än starkare bevisad.)
För att göra denna kapplöpning rättvis har
mannen ändock fritagit den svagare kvinnan bördorna
av barnförsörjning och krigstjänst, vården om
allmänna angelägenheter, grövre arbete o. s. v. Och
ändock har kvinnan ej upphunnit honom.
Att kvinnan intager en jämförelsevis
underordnad ställning är således alldeles som det kan och
bör vara, och vissa symptom av återgång i nutidens
utveckling, såsom religiös vidskepelse, munkmoral,
förföljelser mot olika tänkande i så allmänna frågor
som kvinnofrågan t. ex., vill jag tillskriva kvinnans
redan ökade makt på opinionen. Om detta åter
anger ett mankönets sjunkande är svårt att säga, då
männen gått jättesteg framåt just i vårt århundrade.
I emancipationen ligga många element dolda,
och de som visa sig, äro icke lugnande: En vansinnig
kamp mot naturlagarna, och ett alldeles oberättigat
raseri mot mannen, vilken kvinnan dock har att tacka
för alla kulturens verkliga välgärningar, sina privi-
* Tocqueville: Folkväldet i Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
