- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 17. Likt och olikt. Del 2 /
173

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lärda saker - På vandring efter spåren till en svensk kulturhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

LÄRDA SAKER 173

fönster, som skulle släppa in ljus, om de icke voro
igengrodda med snö. Framåt går vägen på utlagda
plankor jämsides med den upprörda ytan, som icke
kan upphöra att göra intrycket av hav; framåt bär
det med ljuset; men då de kommit halvvägs, böjer
vägen sig ned under det brutna vattentaket, och det
absoluta mörkret vidtager. Kyrkvaktaren går före:
akta huvudet; känn före med fötterna; här är ett
trappsteg; håll i ledstången! Mörker, idel mörker.
Men så skimrar det något vitt som en stråle från ett
elektriskt ljus; han undersöker med handen och
känner något mjukt och kallt. Det är snön som
pinat in genom en springa i taket och som belyses
av dagsljuset, vilket tränger in genom samma springa;
och han ser vid samma svaga sken, huru bjälkarne
sträcka sig över hans huvud i kors och saxar, som
de ville knipa och gastkrama honom. Återigen
mörker! Tills de stanna framför en dörr. Nu äro
vi framme: Var så god och stig på - i mörkret!
Tunga järnreglar rassla, på gnällande hakar springa
tornluckorna upp, och in störtar hela dagsljuset, som
vilar över takåsarne där nere.

Han ser sig omkring; det är här han skall finna
vad han söker. Mot väggen står ett svartmålat kors;
han går närmare och ryggar; det hänger en människa
på korset med dödsångesten i sina förvridna
anletsdrag och ett gapande sår i sidan. »Har du kommit
så undan, gamle blodige vän? Skäms man för dig,
eller passar du icke mera där nere bland de stora
männen, vilkas marmorvårdar tala om stora bedrifter,
sådana du aldrig haft i din biografi?»

Vad är detta för en möbel? Gamla skampallen.
Och detta? En likbår! En mycket stor en, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/likt2/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free