Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estetiskt - Den litterära reaktionen i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
212 LIKT OCH OLIKT
arbetat i sitt lilla intresse utan en tanke på vad som
rörde sig omkring dem.
Bäckström hade en gång gjort ett försök att
vara naturlig och skrivit en fars, där hans medfödda
skaplynne trädde fram, men pjäsen blev nerhyssjad,
och Bäckström återvände till det hjärtnupna på
modet. Längre fram gjorde han ett försök i
demimonde-stilen i De Förtryckta, men lyckades icke heller och
återvände genast till det indifferenta och lyckades bra.
I början av 70-talet utkom en översättning av
Buckles Engelska Civilisation. Den slås genast ner
till jorden av Hans Forssell, som just är typen för
signaturidealisternas reaktion. Men Buckle reste sig
och gick in i sinnena hos de unga. Det är Buckle,
som bröt väg för den nya världsåskådning, som rned
undanskjutande av frågan om himmelen framhåller
som en plikt att leva på jorden, odla den och gagna
varandra. Det skar oss i öronen somligt av hans
tal, men det gjorde gagn!
Samtidigt kom Brandes’ Karaktäristiker och
senare hans Huvudströmningar. Där fick estetiken
dödsstöten. Taines nya betraktelsesätt att se
konstverket som produkt av mänsklig verksamhet utan
avseende på om konstnären var stor eller ej, om
konstverket var skönt eller ej, gav ett helt nytt
betraktelsesätt över konstverken. Kom därtill Brandes’
egen genomgående fordran på ett innehåll i
litteraturverket, ett »problem under debatt», och nu vaknade
vi på alla håll utom där det sovs av princip. Nu
fingo vi med ens andra måttstockar på litteraturen,
och över hela signaturverksamheten ströks ett svart
streck! Den hade av fruktan att amma ovänner eller
av medfödd oförmögenhet undvikit alla problem! Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
