- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 17. Likt och olikt. Del 2 /
242

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estetiskt - Björnstjerne Björnson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

242 LIKT OCH OLIKT

dande och väl rimmade verser. - Det var hela
intrycket den boken gjorde.

Det är faran med konstverket, att det aldrig
tages på allvar. En omtyckt poet, som har rätt att
säga vad som helst, förutsatt att han säger det fint,
påminner icke han om en aktör, vilken i
polichinell-kostym kommer fram och med all möjlig försiktighet
berättar för publiken, att elden är lös i kulisserna?
Publiken tror, att det hör till hans roll, och mottar
honom med applåder och skrattsalvor.

Björnson har varit vittne till denna komedi; och
för att icke lämna publiken i tvivelsmål om sina
åsikter angående samhällets nuvarande tillstånd dröjde
han icke att ge sig in på tidningsskriveri. Denna
gång fanns ingen utväg, fanns intet tvivel mer. Trött
på sin roll som jonglör och muntrationsråd, hade
mannen tagit sin sak på allvar.

På höjden av sitt rykte, utled vid en publik,
som lät spotta sig mitt i ansiktet utan att sluta upp
att applådera, träder han inom skranket för att
bekämpa den religiösa intoleransen, övertron, den
politiska försoffningen och försagdheten hos hans folk,
som alltför länge varit nedtryckt under de
privilegierade klassernas omåttliga fordringar.

Från den stunden var förtjusningen försvunnen.
Den fina världens avgud hade hemburit sin gåva
på den nya tidens altare. Trollkonstnären hade
blottat hemligheten med sitt taskspeleri; sfinxen hade
öppnat sin mun. Moses hade stigit ned från berget
för att tala till mängden, med ansiktet obetäckt och
utan teatralisk effekt av moln och åskdunder. Ett
sammandrag av de politiska händelsernas gång bör
för läsaren vara nog för att komma mitt in i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/likt2/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free