Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estetiskt - Björnstjerne Björnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
244 LIKT OCH OLIKT
han genast vant sig att leva på fältfot; fri från all
otjänlig sentimentalitet vet han ej vad hemlängtan
vill säga. Han älskar varmt sitt fosterland, men han
visar sig kunna försaka njutningen att hava för sina
ögon sina alper, sina ängar, de några hundra hektar
jord han äger och sin gård, vilken under hans
frånvaro skötes av en arrendator.
»Ni har sjuttio kor,» sade en dag till honom
ett fruntimmer, för vilken han hade talat om sina
resurser som lantbrukare, »och ni suckar inte efter
ert land?» I stället för något svar gav han bara sitt
stora, goda leende; häri började icke ens att sucka.
Fosterlandet är icke för honom fjällen eller
skogarna eller betesmarkerna; för honom är
fosterlandet en del av mänskligheten. U bi b en e, i bi
patria.
Det är med djup rörelse, jag läst om
Björnsons skaldestycken. Jag trodde mig i mörka natten
gräva i lönnlådorna till hans byrå.
Kotiljongsdekora-tioner från den första ungdomen, från vilka man
inandades vårlig livsluft; våra illusioners
begravningskort; trasor av dopklädningen; minnen av alla
de idéer, som vi fört fram till det heliga vattnet för
att invigas till det kommande släktets tjänst, allt
detta drog för min syn. Det är hela vår innersta
historia de senaste 25 åren; erotiska visor, som våra
fästmör sjöngo till Kjerulfs och Qriegs musik;
hänförda sånger, som gåvo uttryck åt den stora, rena
livsglädjen, och åt glädjen att se ett folk vakna till
frihet; elegier över våra krossade illusioner;
uppmaningar riktade till de unga att bära fanan högt;
interpellationer till statsmän; varningar till dem som
börja svika; straffsånger till överlöparne. Över allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
