Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estetiskt - Voltaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
264 LIKT OCH OLIKT
Rabelais, Montaigne, Charron, Descartes, Pascal,
Bayle heta Frankrikes reformatorer, och dessa äro
så långt framför en begränsad Luther och en
trång-sinnad Calvin, att dt icke nöja sig att utbyta några
orimligheter i religionen med nya, utan gå så djupt
i saken, att de icke stanna vid dikterandet av nya
lärosatser utan underkasta själva den religiösa känslan
och tankeförmågan sådana undersökningar, att de
därmed pånyttföda vetenskaperna och filosofien.
Skulle man vilja samla allt detta fördelade
tankearbete kring ett enda namn, utan att vilja förringa
värdet av de andras, så blir det kring Descartes’,
vilken man skulle sätta såsom Voltaires andlige
an-herre, upphovsman och begynnare.
Descartes bryter med alla religiösa,
vetenskapliga och filosofiska förutsättningar och börjar
frigörelsen med tvivlet. Med De omnibus est
du-bitandum = man måste tvivla på allt, börjar han
sin nedbrytande verksamhet, och därmed har han
öppnat vägen till andarnes frihet, till frihet att forska
i allt, till möjlighet av framåtskridande, i tänkandet,
och därmed står han såsom inledare av icke allenast
den nya tid, utan av all tid framåt.* Och vid det
inventarium han upprättar över människosjälen och
finner medfödda, förvärvade och självgjorda idéer,
går han om de senare sensualisterna, vilka ansågo
själen såsom en tabula rasa, ett tomt rum, och träffas
i våra dagar av Darwinisterna, vilkas ärftlighet icke
* Att Descartes liksom senare Voltaire och själva Kant
ankrade vid en opersonlig »Gud», må väl få räknas som en
svaghet, ett fegt medgivande eller en opportunism, och en
opersonlig Gud är icke så farlig, utan kan nog hänföras till
adiaphora eller likgiltiga tvistefrågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
