- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 2. Mäster Olof /
119

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tablå

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessa småting, som jag tror du ej värderar men som
du skulle sakna. Olof, jag kan icke gråta med dig,
hjälp mig då du att le med mig, stig ned från din
höjd dit jag ej når; vänd hem någon gång från
de strider ni föra uppe på bergen; jag kan icke
stiga upp till dig, gå då ned till mig ett ögonblick.
Olof, förlåt mig, om jag talar barnsligt. Du är en
man sänd av Gud, jag vet det, och jag har känt
välsignelsen av dina ord, men du är mera, du är
människa, och du är min make eller du skulle vara det!
Icke sjunker du från din höjd om du lägger bort ditt
högtidliga tal och låter molnet en gång dra bort från
din panna. Är du för stor att se på en blomma eller
höra på en fågel? Olof, jag ställde blommorna på ditt
bord för att vila ditt öga, du låter flickan bära ut
dem, ty du fick huvudvärk; jag ville avbryta din
ensliga tystnad under arbetet och jag gav dig fågelsång,
det kallar du skrik; jag bad dig spisa middag för
en stund se’n, du hade inte tid; jag vill tala vid
dig, du har inte tid; du föraktar denna lilla
verklighet, och ändå har du anvisat henne åt mig. Du vill
icke lyfta mig, trampa då åtminstone icke ner mig!
Jag skall avlägsna allt som kan störa dina tankar.
Du skall få vara i ro för mig - och mitt skräp.

Hon kastar blommorna ut genom fönstret, tar fågelburen
och ämnar gå ut.


OLOF.

Kristina, kära barn, förlåt mig! Du förstår mig
inte!

KRISTINA.

Alltid samma: du förstår mig inte! O, nu vet jag!
Jag blev så brådgammal det där ögonblicket i
sakristian, att jag blev barn på nytt!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:45:50 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/mastolof/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free