Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scen 1. - Scen 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ännu aldrig någon människa tog
sig fram i världen utan ödmjukheten!
KYRKVAKTAREN.
Jag vet, det alltid var mig till men,
att jag ej kunde ljuga och buga och tiga
och därför är jag dräng åt min hustrus piga;
Gud bättre mitt förstånd, så blir väl bättre se’n!
Scen 2.
DE FÖRRE. MODREN. KRISTINA. MÅRTEN.
MÅRTEN till kyrkvaktaren.
Har magistern kommit än?
KYRKVAKTAREN.
Nej, helige fader, det har han icke, men om de
nådiga fruntimmerna behagade sitta, kommer han
snart!
MÅRTEN.
Då sätta vi oss, fru Margareta, och vänta!
De sätta sig; Kyrkvaktaren och Hustrun gå.
MODERN.
Mina dagar äro snart räknade; därför skrev jag
till den fromme confessorn i Strängnäs kloster och
bad honom skicka mig en biktfader. I är en god
man, fader Mårten, och skall ej bli obelönad!
MÅRTEN.
De hulda tankar den helige confessor och prior
för Strängnäs svartbrödrakonvent varit nådig hysa om
mig, och som I, fru Margareta, haft förtroendet dela,
skall jag söka göra mig värdig, så långt i mitt skön
står!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
