Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scen 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 MÄSTER OLOF
Är kärlek en synd, vi blev det vår lott
att endast älska! Hur kunnen I skänka
er kärlek åt den, som den uppgift fått
att älska och älska, men aldrig tänka -
och jag som tänkte ...
OLOF
har blivit uppmärksam på något genom fönstret. Han stiger
upp för att övertyga sig om att han sett rätt. Därpå tar
han Kristinas hand.
Vill du lämna mig ensam en stund med mina
tankar?
KRISTINA.
Äro dina tankar för goda för mitt sällskap?
OLOF.
Jag ber dig att du går!
KRISTINA.
Nej! Din mor kommer hit och det kan vara något
som rör mig!
OLOF.
Hur visste du det?
KRISTINA.
Jag såg på ditt ansikte!
OLOF.
Tänk icke, Kristina! Tanken är ängelen med
det brinnande svärdet som driver oss ur lustgården!
KRISTINA.
Det ljuger du! Tanken ger kunskap; den gör oss
lika med Gud; varför skulle jag icke få tänka?
OLOF.
Älska mig, Kristina; du vet vilken bitter stund
som väntar oss! Mor vet ingenting om vårt gifter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
