Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scen 5. - Scen 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Scen 5.
OLOF.
Ensam, ensam i sorg som i glädje! Men jag
har ju min seger till sällskap; min seger! Var är du?
Jag ser dig icke; hör mig i alla Helgons namn, kom
hit! Du, som var så stor, så stor och härlig när
du ännu icke fanns till, nu finns du icke när du är till!
Vad är du då? Intet! Om du åtminstone vore en
träbild med en basun för munnen och en krans i
handen! Men om du icke är något, då är dock jag något;
jag är en stor man! Stor! Jag är icke en tum större
än jag var nyss; men mitt bröst är vidare, jag andas
lättare! Men det är nog icke så, det tyckes endast
så, ty rocken tränger mig icke; jag kanske icke är
större än nyss! O, min Gud, huru jag känner mig
liten.
Scen 6.
OLOF. En äldre ADELSMAN.
ADELSMANNEN.
Sekretarius Olaus Petri, jag lyckönskar er och
bringar er vår konungs och herres nåd och hälsning!
OLOF.
Jag tackar er! I har underrättelser från
riksdagen!
ADELSMANNEN.
I har vunnit ert mål; I är nu en stor och
märklig man!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
