Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scen 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 MÄSTER OLOF
LARS.
Jag önskar det ej;
han glömmer sig lätt, min eldige broder,
och möter han munken här hos sin moder,
blir han utom sig och säger nej,
om ock det vore till en sista bön
från hans döende mor!
KRISTINA.
Det blev då din lön,
du arma moder, för allt vad du lidit
för denne din son, ovärdige son!
O jag hatar honom! Ja, det har svidit
här också!
LARS.
Kristina, är du ifrån
dina sinnen ? - Förlåt mig! - Re’n midnatt är över;
gå in till ditt barn; du väl behöver
dig vila, min vän!
KRISTINA.
Ja, jag skall sova
en stund! Men du måste lova,
att, om han kommer, ej säga ett ord
därom!
LARS.
Kristina! vad skall jag tänka?
KRISTINA.
Om min svaghet av honom blev spord,
skulle han ej mer sin aktning mig skänka.
LARS.
Hans aktning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>