Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scen 4. - Scen 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Är detta ljus för en mor, I snåle bröder,
att lysa på väg till hennes faders hus!
Den uppgående solen kastar ett rödaktigt sken in i
rummet. Olof på knä mot det infallande solljuset.
Herre, du tänder då själv ditt bloss!
Hell dig, morgonsol, du blygs ej att oss
besöka här nere ifrån det höga!
Jag vill dig se i ditt brinnande öga
tills, bländad, i mörker jag vandrar fram,
evigt natthöljd, tills min eviga fråga,
Vad är sanning? ej mer skall plåga
tvivlarens själ, som vid korsets stam
lägger sitt högmod och döljer sin skam!
Lars in; Olof springer upp, brydd.
Scen 5.
LARS. OLOF.
LARS.
Du är här?
OLOF.
Och du! Vår mor är död!
LARS.
Död! Och du sade mig icke till!
Faller på knä vid bädden och gör en tyst bön.
Nu äro vi ensamma i världen!
OLOF.
Det har jag alltid varit!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
