Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scen 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MARSKEN.
Betänker
er då en timme!
OLOF.
Om ock I skänker
mig hundra år, det till intet gagnar:
ett löfte mig binder, jag ber ej om nåd!
MARSKEN.
Ack, löften de äro så lätta som agnar;
man håller, eller ej, allt efter man har råd!
OLOF.
Ett ungdomslöfte, ett heligt som mitt,
det bryter man ej förr än svart blir vitt!
Det gavs i Wittenberg, den där stora dagen
anno sjutton, när i klosterhagen
bannbullan brändes! Då svuro vi alla
till doktor Martin, att icke falla,
aldrig svika den tro vi svurit
och icke vika ett fjät från vårt mål!
Än står ju Luther och högt han burit
sitt huvud i striden, trots bann och bål!
Och nu skulle jag? Ja, när Luther tar åter
ett jota ifrån sin ungdomstro,
då kommer jag ödmjuk och ber och gråter,
men till dess, I kunnen mig lämna i ro!
Marsken viskar åt Lars; de gå in i sakristian, sedan
vakten blivit inkallad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
