Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9:e tablån. Viridarium i Peutingers trädgård med Laokoons staty. (Augsburg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄKTERGALEN I WITTENBERG 91
MUNKEN
Är det sant att du återkallat? Att du sagt på
dina knän de sex små bokstäverna revoco, »jag tar
tillbaks som bond sa om meneden».
MARTIN LUTHER.
Det är lögn, lögnare! - Ja, den som ljuger
är en lögnare! Men ditt ansikte kan inte ljuga;
det är som en nerspottad griffeltavla, där man ännu
kan läsa namnen på alla laster även de hemligaste;
jag har visiterat ditt kloster också, så jag känner din
säng, ditt bord, ditt fat och dina skålar...
MUNKEN
försöker förgäves komma till ordet.
MARTIN LUTHER.
... Om jag skulle visitera din strupe så vore
det med en lortkvast; du luktar spirituösa så att sex
bönder kunde få stuprus om de kysste dig på
munnen ... din näsa är som en lingonpott och den lyser
som en lykta den du kunde leta daggmask med...
dina ögon se ut som gåsflott, och i dina öron kunde
man så en spann kikärter; med dina händer som inte
sett elbevatten sedan årsmot vågar du hantera det
aldraheligaste och med ditt träckiga tryne har du
kysst Herrans altare!... Ja, jag råkade dig en gång
vid min vän Alexius’ dödsläger. Jag var mycket ung
och mycket dum den gången, nästan lika dum som
du är nu. Du förde ett stort snack om en orättfärdig
som gick fram väldeliga på en väg, och si så blev han
borta. Det där sjönk i mig som Guds ord i en
djäkne; jag tog svansen mellan benen, drog öronen
åt mig och kröp genom hålet. Men hade jag vetat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
