Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröken Julie - Fröken Julie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÖKEN JULIE 145
JEAN.
Å, en evig sommar, oranger, lagrar, å!
FRÖKEN.
Men vad ska vi sedan göra där?
JEAN.
Där sätter jag opp ett hotell med första klassens
varor och första klassens kunder.
FRÖKEN.
Hotell?
JEAN.
Det är ett liv skall ni tro; oupphörligt nya
ansikten, nya språk; inte en minuts ledighet till
grubbel eller nerver; intet letande efter
sysselsättning - då arbetet ger sig själv: natt och dag klockan
som ringer, tåget som blåser, omnibussen som
kommer och går; under det guldstyckena rulla på byrån.
Det är ett liv!
FRÖKEN.
Ja, det är att leva! Och jag?
JEAN.
Husets härskarinna; firmans prydnad. Med ert
utseende... och ert sätt - å - det är en given
succés! Kolossal! Ni sitter som en drottning på
kontoret och sätter slavarna i rörelse med att trycka
på en elektrisk knapp; gästerna defilera inför er
tron och lägga blyga sin skatt på ert bord - ni kan
aldrig tro vad mänskorna darra, när de få en räkning
i sin hand - jag skall salta noterna och ni skall
sockra på dem med ert vackraste leende - ack!
låt oss resa härifrån -
Tar upp en kommunikationstabell ur fickan.
10. - Strindberg, Naturalistiska sorgespel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
