Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fordringsägare. Tragi-komedi - Fordringsägare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
216 NATURALISTISKA SORGESPEL
ADOLF
griper efter tidningen utan att våga ta den.
Står det här?
GUSTAV.
Läs! Eller ska jag läsa?
ADOLF.
Nej!
GUSTAV.
Jag ska gå om du vill!
ADOLF.
Nej! nej! nej! - Jag vet inte - jag tycker att
jag börjar hata dig och ändå kan jag inte låta dig
gå! - Du halar opp mig ur vaken där jag ligger,
men när jag väl kommer opp, slår du mig på huvet
och doppar ner mig igen! Så länge jag ägde mina
hemligheter för mig själv, hade jag ännu inälvor,
men nu är jag tom. Det finns en tavla av en
italiensk mästare, som föreställer en tortyr; det är ett
helgon, som man vindar tarmarna ur på ett
gångspel; martyren ligger och ser hur han blir allt
tunnare och tunnare och hur rullen på spelet blir allt
tjockare! - Nu tycker jag du har vuxit, sedan du
grävde ur mig, och när du går, går du bort med
mitt innanmäte och lämnar ett skal kvar.
GUSTAV.
Ah, så du fantiserar! - Din hustru kommer ju
för övrigt hem med ditt hjärta?
ADOLF.
Nej, inte numer, sedan du brände opp henne
för mig! Du har lagt allting i aska bakom dig:
min konst, min kärlek, mitt hopp, min tro!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
