Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paria. En akt. Fritt efter en novell av Ola Hansson - Paria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
380 NATURALISTISKA SORGESPEL
på en tid, då ingen äganderätt fanns, att det icke
nu heller ägdes av annan än den förstkommande,
då jordägaren icke haft det beräknat i
egendomsvärdet, och så vidare!
HERR Y.
Och du skulle detta sannolikt desto lättare om,
hm! tjuven icke stulit av nöd, utan till exempel av
samlarmani, av vetenskapligt intresse, av
äregirighet att få äga en upptäckt. Inte sant?
HERR X.
Du menar, att jag icke skulle kunna frikänna
honom, om han stulit av nöd? Nej, ty det är just
det enda fallet, som lagen icke ursäktar! Det är
simpel stöld det!
HERR Y.
Och det skulle du inte ursäkta?
HERR X.
Hm! ursäkta! Det kunde jag väl inte, när
lagen icke ursäktar det. Och jag må bekänna, att
det blev mig svårt anklaga en samlare för stöld,
om han tog upp en i andras jord hittad fornsak,
som icke fanns i hans samling!
HERR Y.
Alltså fåfängan, äregirigheten skulle ursäkta vad
nöden icke ursäktade?
HERR X.
Och likafullt skulle nöden vara den starkare,
den enda ursäkten. Ja, det är så! Det kan jag
lika litet ändra, som jag kan ändra min vilja att
icke stjäla i något fall som helst!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
