Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nyadlige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folk bland dem och när de voro civila kunde han
lida dem väl, men så snart de fingo uniformen på
sig voro de ej sig lika. När han tagit studentexamen
och vistats en termin i Uppsala gav han, ehuru efter
långt motstånd, vika för föräldrarnes samfällta böner
att gå in vid Karlberg.
Vid gymnasium hade en viss jämlikhet och
frihet varit rådande, ja, i sådan grad att verkliga
vänskapsförbindelser mellan rike mannens och Lazari
son kunnat uppstå. I Uppsala hade han smakat
friheten i högre grad, känt sig som medborgare och
gjort några erfarenheter som påskyndade
manbarhetens inträdande. På Karlberg frågades först: Vad
heter han? och sedan: Vad är hans far? Svaren
på dessa frågor voro nycklarne till livet.
Efter att vara väl inskriven, klipptes hans långa
vackra hår, och han ifördes fångdräkten. Det
smärtade honom djupt att lägga av studentmössan, vilken
varit honom ett fribrev från skolfängelset och satt
honom utom de omyndiges krets. Kränkt i sitt
innersta av detta våld på sin person och skamsen över
sitt snöpliga utseende inträdde han i klassen,
ledsagad av en officer som släppte honom med ett grin
vid dörren, oaktat Lundqvist bett honom presentera
sig för kamraterna. En besynnerlig samling av pojkar,
alla lika klädda, med glåmiga ögon och finniga hakor,
mottogo honom här med fräcka ögonkast.
Den längste och fräckaste gick fram till honom,
ställde sig bredbent och frågade:
– Vad heter du?
– Jag heter Lundqvist.
– Fy fan! svarade den längste och svaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
