Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Claris majorum exemplis eller ärftligheten utan moral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När han om aftnarne inträdde på Bollhuskällaren,
försummade ingen av de stackars aktörerna att genast
stiga upp och erbjuda honom en plats, ty han hade
deras välfärd i sin hand. På sextonhundratalet hade
man nämligen en sådan respekt för vad som skrevs
i en tidning, att den skådespelare, som omnämndes
ofördelaktigt, genast blev uppsagd, och man såg då
ofta mången familjefar på detta sätt berövad sitt och
sin familjs bröd, gråtande anhålla av en
tidningsredaktör om nåd för sina små, vilken nåd bestod i
att få slippa ovett nästa gång.
Men när han välplägad och mätt steg upp från
de fattiges bord och man såg hans värja försvinna
genom dörren, då haglade förbannelser som eldregn
och mången daggert drogs då halvvägs ur skidan
för att sedan helt beskedligt krypa ner igen, och
hade icke duellplakatet funnits, skulle icke vår vän
hava länge drivit sitt vackra hantverk.
Men nu svällde han av välmåga och hans tunna
kinder skeno av belåtenhet; några sade visserligen
att han sålt sin själ, men andra menade att den
var köpt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
