Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En nationell bildningsanstalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gustav III:s skapelser, helgedomar, rånare och skamfläckar.
Håkan Olsson svarade:
– Han älskade icke att gå på operan, ty han
förstod icke utländska språk (Bravo!), han ville icke
rösta två öre till nationaloperan, ty någon sådan fanns
inte, och den utländska kunde ges av samma
musikanter utan att de voro nationalmusikanter (Bravo!),
men dramatiskan, den ville han rösta för. Han, som
förde ett stilla, tillbakadraget liv i landsorten och
aldrig kunde få tillfälle att umgås med de förnäma,
han hade så mycket att lära av att se en pjäs på
nationalspektaklet, ty han fick därigenom se och
erfara, huru de förnäma hade det och huru de tänkte
sig livet. Teatern är en bildningsanstalt, mina herrar,
den är ett vapen, som är ganska farligt och bör
därför icke lämnas i händerna på obildat folk;
därför bör staten ta hand om saken och noga övervaka,
att icke vapnet vändes mot regeringen. Mina herrar,
ni ha trakterat så grundligt i kväll, så att jag tror
jag sagt min mening något otydligt, men i alla fall
var den välment! Vad Gustav III:s skapelse
beträffar, så tror jag icke att den är något hinder för att
vi bära hand på operan, som slukar allt vad
dramatiskan förtjänar (Bravo!), ty vi ha burit händer
förut på en Gustav III:s skapelse.
– Vad då för en?
– Gustav IV Adolf! (Applåder) och för det tror jag inte
vi satt några skamfläckar på oss! Skål, mina herrar!
Hurrarop! Håkan Olsson hissas och bäres i en stol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
