Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Så går det till!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till en liten avlång oktav, han lyfte sig från stolen
och ville stiga upp, men han blev sittande, tömde
sin malaga och bad om en viskytoddy (han hade
nämligen avgivit ett nykterhetslöfte att aldrig
begagna konjak).
En häftig sorg över människornas ondska hade
bemäktigat sig hans känsliga själ; krossade
förhoppningar, mörka tvivel på sin kallelse som skald,
tanken på föräldrarnes sorg, vännernas hån, detta
sista kanske mest, gjorde honom djupt olycklig. Han
kände en viss demokratisk känsla vakna i sitt
aristokratiska sinne och han längtade efter att få tala vid
en tidningsskrivare.
Andra akten är slut. Strömmen är starkare än
förra gången, och nu stiger ropet på Posttidningen
lika högt som på punsch.
Skalden mottager uppvaktningar och skyndar att
meddela nyheten själv, för att slippa få den i näsan.
Nyheten sprids: Svenska akademien har
kompletterat sig med ett nytt val. På vem?
Ja: vem är han? Vad har han gjort? hagla
man och man emellan, ty man har ännu icke
upphört att förvånas över akademiska val.
– Vad har han gjort? (vilket ju skulle vara
viktigast). Ja, det vet ingen. Hade han översatt
något? var den första och naturligaste frågan. Nej!
Hade han skrivit något själv? den andra frågan.
Nej! Någon vill minnas att han hållit en föreläsning
i arabiska för Stockholms damer; andra tro att han
skrivit en tidskriftsartikel, andra vilja minnas, att han
hållit ett tal på vers någonstans.
– Vem är han? Somliga mena, han är
Lundensare, andra minnas honom som Uppsaliensare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>