Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måsarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FABLER 13
ned vid måsens sida, hur står det till? Och vad gör
du här?
- Jag studerar kvinnofrågan.
- Och har du kommit långt med den? genmälde
dykanden med förbehållsam uppsyn.
- Ja då! Och du, har du redan kilat ifrån dina
fruntimmer?
- Jo, vackert kilar man, käre vän, när man blir
bortkörd.
- Bortkörd? Jag faller i häpnad. Man hade
sagt mig, att andmännen äro så elaka äkta män, att
de övergiva sina hustrur just i det ögonblick dessa
slutat sin varpning.
- Man säger, ja... Man säger så många grova
lögner på de stackars äkta männens rygg.
- Vad för slag, lögner?
- Å, de kvinnorna, vad jag känner dern väl!
På vårsidan, när det blir varmt under vingarna på
dem, då är det ett jamande så man kan baxnas åt
det, men bara älskogstiden väl är över, så adjös med
er, lymlar! Just en skön lott att vara äkta man!
Allt ideellt och upphöjt i vårt liv är oss förnekat.
- Men hur tusan kommer det till att de avfärda
er på det viset i stället för att hava er kvar som
försörjare?
- Vilken rörande enfald! Så vet då att de ha
på förhand provianterat för sin liggtid, att de ej vilja
ha någon medkund och att slutligen vår närvaro
skulle utsätta dem för faror genom vårt ständiga
gående och kommande.
- De äro minsann praktiska, edra fruntimmer!
- Det vill jag lova. Men, när allt kommer
omkring, vilken förödmjukande ställning för oss! Vet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
