Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Epilog till Röda rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Fy fan! En sån där med blåa glasögon och
kortklippt hår!
Frågaren anser sig icke behöva begära flera
upplysningar.
Hade han däremot fått svaret:
— Jo, han har gift sig med Kockenströms dotter.
Då hade andra frågan kommit fram så här:
— Nå, fick han pengar?
Några vidare frågor gör inte världen, och det
är väl det — om så vore. Men världen har även
den oeftergivliga fordran, att personer, som besvärat
prästen att lysa för sig tre gånger och besvärat
församlingen höra på och som tvingat världen att
anställa genealogiska forskningar och tvingat världen
att hålla en referent vid bröllopet, världen har den
fordran, att de skola vara lyckliga, annars ve dem!
Om hon kommer från skolan och är trött av
arbetet, ledsen över förödmjukelse, nedslagen av
misslyckade bemödanden, och hon möter en väninna på
gatan, som fattar hennes hand och säger: du ser
icke lycklig ut, Elisabeth! Då — ve honom!
Om han kommer från sitt ämbetsrum med
förtvivlan i hjärtat, ty han har blivit förbigången vid
befordran, och han möter en vän, som tycker att
han ser nedslagen ut. — Då — ve henne!
Olycklige I, om I inte behagen vara lyckliga!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
