Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marthas bekymmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
82 PROSABITAR FRÄN 1880-TALET
det, har man icke nog med fördragsamhet för
tillfället att kunna tänka sig, huru det skall kännas
att gå med ett öppet sår, som fransmännen ännu
gör det, och därför glömmer man icke att vara kinkig,
när man icke träffar den artige fransmannen, vilken
verkligen lär ha dragit sig något undan efter sista
kriget.
Han är verkligen icke artig, när han gör affärer,
aldra minst när han diskonterar femton .dagars växlar.
Och det kan man ju inte undra på.
Så går hösten över Paris, tung, när vinden
kommer från Nordsjön, våt, när den kommer från
Atlanten, och varm, när den kommer från
Medelhavet. Men stundom råka alla dessa eller ett par
att blåsa på en gång, och då träffas de i det stora
bäcken, på vars botten Paris ligger och då blir
luften elektrisk, mänskorna nervösa, och blåser det
då några motiga vindar från politikens höjder, så
blir det virvelvind mitt över Paris. Det finns
jordforskare och väderleksakademier, som på allvar
tillskriva parisarnes revolutioner sådana materiella
orsaker som att Rhönes, Loires och Seines dalgångar
öppna avenyer in på Paris för de olika vindarne.
Härmed må nu vara, men icke är Paris någon
klimatisk vinterkurort för en nervpatient från norden.
Man blir kinkig och otacksam. Man glömmer, att
pansaren gästfritt öppnar sina portar för främlingen,
att han gratis lämnar honom polisskydd, gaslysning,
vatten, att han låter honom åka på gatorna, gå på
trottoarerna, studera hans museer, begagna hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
