- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 22. Prosabitar från 1880-talet /
124

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärnornas kamp.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

124 PROSABITAR FRÄN 1880-TALET

Alla politiska, religiösa, litterära strider synas
mig endast gå ut på individens eller partiets kamp om
att få ge suggestionen, alias bilda opinionen, vilket
icke är annat än kampen om makten, numera dock
hjärnornas, sedan musklernas kamp kommit något ur
bruket. Hjärnornas kamp är icke mindre fruktansvärd,
om ock ej så blodig, och jag vill skildra min strid
med en hjärna, som jag slutligen lyckades efter sex
månaders arbete grusa sönder, när han icke ville böja
sig. Jag led själv oerhört och förbrukade så mycken
nervkraft, att jag av svaghet efteråt gick med
samvetskval, såsom om jag mördat, men jag lugnade mig
sedan med, att det endast var självförsvar, och som
en av oss måste falla, föll han, emedan han var den
svagare, vilket jag icke rådde för.

I januari månad 1886 emottog jag i Dusseldorf
ett brev, vars stil väckte hos mig ett dunkelt minne.
Det var en svag hand, som genom mycket slängar
och stora bokstäver sökte dölja sin svaghet. Jag
tyckte mig ha sett denna stil förr, men kunde ej
genast erinra mig var. Efter läsningen av brevet fick
jag det klart. Skrivelsen var från en ung man, som,
född i Mecklenburg, vunnit en anställning vid
fysiologiska institutet i Dresden. Under mina tidigare år
hade jag sett honom vid Naturhistoriska museum i
Königsberg, där jag var anställd, och den unge
mannen, då en yngling, ansågs vara chefens naturlige son,
men gick för hans skyddsling. Under min senare
politiska bana hade jag som statsrevisor nödgats göra
en anmärkning på riksmuseets användande av medlen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/pros1880/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free