Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärnornas kamp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VIVISEKTIONER 133
uppmärksamhet på det härliga landskapet och
alppanoramat, men han såg ingenting, utan gick endast
och stirrade i marken.
Vi kommo in i bokskogen, där ljuset föll ned över
vår väg så ljuvligt vårgrönt. Harungarne sprungo för
våra fötter, och i buskarne syntes öronen och
bakbenen av ett flyende rådjur. Myskmadran doftade
dövande, lugnande, och vi satte oss på en bänk.
Han talade om Dresden, om sitt mörka laboratorium,
om agitationsföredragen med pickelhuvor och
Schutz-männer, om det rika andliga livet i de arbetandes
läger, och han ville ovillkorligen att jag skulle
flytta dit.
- Nej, det vill jag inte, svarade jag, ty då bleve
jag socialist!
- Ser ni!
- Ja, ty miljöns inflytande på mig är otroligt
starkt och min mottaglighet för personliga intryck
är mycket stort, emedan jag är sjuk. Jag tror därför
också, att arbetarrörelsen är en yrkessjukdom i stora
industricentra, som skall smitta var och en som
kommer inom trollkretsen, så att han skall tro att hela
världen är anstucken. I Frankrike läste jag i två
månaders tid Ulntransigeant, och jag väntade varje
morgon höra, att revolutionen utbrutit och att Europa
stod i lågor.
Men det var sant, vi skulle inte tala om det där.
Vi stego upp och spatserade vidare. Efter en
stund brassade vi ihop igen. NÄ var mitt huvud
utvilat och jag hade samlat mig till anfall. Jag gav
nu honom en dusch på en halv timme, varpå han
kastade sina ämbar över mig en ny halvtimme. Så
förflöt förmiddagen, och när vi slutade, voro läp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
