- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 22. Prosabitar från 1880-talet /
139

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärnornas kamp.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

VIVISEKTIONER 139

tänker, att jag anar, vem hans far är. Han tror
som haren, att han är gömd därför, att han sticker
huvet i ett hål.

Berättade i dag, att han är trolovad med en
familjeflicka, och han ämnar gifta sig, emedan han
behöver en vän. Han hatar nämligen mänskorna.
Jag bad honom, om han ville ha en vän bara, söka en
manlig sådan, ty vänskapen mellan motsatta kön
är icke så pålitlig som mellan samma, då lika
tänkesätt, uppfostran och vanor lämna större garantier
än olika.

Jo, han skulle ha ett andligt äktenskap, utan
barn, naturligtvis, för att det skulle vara modernt.
Det ’hade han läst i Tschernischewski. Jag bad honom
observera, att Tschernischewski var en gammal idealist
och att han ingenting hade att lära av honom. Blev
ond som vanligt. Trodde på den rena kärleken,
vilken nyhet jag erinrade vara uppfunnen av
trubadurerna i Provence, eller ändå tidigare av en viss
räv, som icke kunde komma åt vissa rönnbär. Sade
honom, rent ut, att han icke var annat än en
»dekadent», som de kallas i Frankrike, och att hans
dunkla strävan till sterilitet ej var annat än ett
symptom på en i upplösning stadd släkt.

Vi promenerade i skogen på eftermiddagen. Han
var vresig och jag ser, att han hatar mig men står
under mitt inflytande och vill fly mig, men kan ej.

Under det vi spatserade tar han upp en revolver,
som är laddad, och säger att vi skola skjuta till
måls. För att slippa bli skottavla tar jag upp min
revolver, som jag alltid bär, sedan jag lidit av lindrig
förföljelsemani. Vi skjuta i en tall och mäta
skotthålens djup. Jag ledsnar snart på leken, stoppar in

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/pros1880/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free