- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 22. Prosabitar från 1880-talet /
174

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nemesis divina.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

174 PROSA BITAR FRÅN 1880-TALET

de segrande fienderna, så uppenbarar sig en Nemesis
till förmån för mina motståndare, som de med lika
god fördel kunde anföra mot mig.

En förläggare fick medalj därför att han i rätta
ögonblicket hindrade en av mina skrifters utgivande;
en obetydlig litteratör fick ett stort namn genom
att smäda mig; tre dylika stego upp till
redaktörsplatser; en liten poet fick Akademiens anslag därför
att han skrev emot mig; en obefordrad ämbetsman
fick kommendörsband för sitt uppträdande mot
religionsfriheten, av mig försvarad; min verksamhet
och mina nederlag gåvo liv åt två stora tidningar,
som eljes aldrig skulle ha gått; och reaktionen, som
jag bekämpat, samlade sig enigt för första gången
och segrade - tillsvidare. Skulle dessutom fienden
räkna alla sårade, alla de missöden och olyckor som
drabbat mig, så skulle deras tro på en straffande
gud ytterligare stärkas. Denna straffande gud eller
Nemesis har då ingen annan grund än alla de andra
gudarne: fruktan, och här närmast: fruktan för
följderna av att ha slagit sin nästa och därav behovet
att skylla ifrån sig. Det var de själva som slogo
mig; men de vågade ej bära ansvaret, ty man är
aldrig säker att ej bakslag kommer, och sålunda
måste de skylla på gud. (Jämför Försoningsläran:
kasta alla sina synder på gud.) Hämnd är den
primitiva formen av straff; hämnd är självförsvar;
hämnd är begäret att återställa jämvikten i
samlivsförhållandet. Alla mänskor vilja hämnas, men alla
våga det ej, ty hämnd blir också hämnad. För att
kunna utkräva hämnd utan att riskera
rekonventions-hämnd, hänsköt man hämnden till oansvariga domare
och döpte om den farliga handlingen till straff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:46:35 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/pros1880/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free