Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Själamord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
194 PROSABITAR FRÅN 1880-TALET
för att han låtit draga sig vid näsan; begår han
kontraktsbrott, blir han »bojkottad» och finner för
framtiden ingen förläggare. Det ges också en utveckling
av »handbunden», när det kombineras med
ihjäl-pinandet.
Som bekant verkar ingenting så ödeläggande på
tankemekanismen som svikna förhoppningar, och en
högt utvecklad form av denna tortyr kan framkalla
vanvett. Man lovar och lovar, skjuter upp och
skjuter upp, tills offret tyckes vanmäktigt, och när
livsandarna hota att alldeles tyna bort, upplivar man
den döende med ett nytt löfte, som stra-x efteråt
brytes, och så allt framgent, tills blott en skugga
återstår.
Långt simplare former av att pina ihjäl folk
kunna också ingå som beståndsdelar. Man låter ett
manuiskript eller två gå förlorat. I en författaresjäl
uppstår då ett tomrum; det blir ett avbrott på linjen,
så att ledningen råkar i oordning; utvecklingskedjan
är bruten, så att när han nästa gång tar pennan i
hand, vet han icke vad han skrivit (och fått tryckt)
och icke skrivit. Hans författareskap går i tu, och
han kan icke mera samla sina åt alla väderstreck
kringspridda tankar.
På andra mera intima områden av det sociala
livet föres kampen mellan hjärnorna lika hetsigt.
Föräldrar, som vilja kuva vissa anlag hos sina barn eller
driva upp andra, som endast finnas i frö; barn, som
plåga livet av sina föräldrar genom att
kompromettera familjenamnet, blott för att pressa ut pengar;
äkta makar, som kämpa om makten över
penningpungen, tjänstfolket eller barnen äro dagliga
företeelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
