- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 22. Prosabitar från 1880-talet /
210

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om pessimismen i den moderna trädgårdskonsten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

210 PROSABITAR FRÅN 1880-TALET

doms tulpaner - och de stå där väl än, fastän jag
icke sett dem sedan.

Så hade vi narcissen, den äkta klassiska,
nar-cissus poeticus, alldeles sådan den skildrades av
Ovidius, då han i metamorfoserna låter den i sig
själv förälskade ynglingen förvandlas i den kritvita
sexbladiga kronan med dess saffransgula kalk och
blodstrimman däromkring. Den var mig nog att gå
och beundra under pingstens, syrenernas och
äppel-blommornas helgedagar. Nu har en företagsam ande
fyllt den i sin enkla skönhet oförlikneliga blomman,
bara av klådighet att få göra något nytt, förstås. Och
i stället för den fina lilla färgtouchen på botten, sitter
nu en papperssudd, vit som allt det andra, kanske
i någon moralisk avsikt att dölja nakenheterna. Och
nu får man tazetter, joncqviller, scillor och mera
sådana, som föredragas den gamla narcissen, men
jag håller på min narciss, icke för att den är
gammal, icke för att den är enkel, ty det enkla är
merendels oskönt, utan därför att den är den skönaste.
Och hade den icke varit den skönaste skulle den icke
ha odlats i två tusen år, utan såsom
scharlakans-pelargonen gjort furore i tjugo och sedan gått all
världens väg!

När nu sommaren var inne, köpte man antingen
plantor eller frö till de ettåriga, som skulle ut på
rabatten emellan de fler- eller tvååriga, som stodo där.
Vilken glad, lysande och välluktande rabatt hade man
icke då, med resedan och den himmelsblå nemophilan
i kanten eller också den indianska krassens
flammande, osläckliga vakteldar; längre upp gossen och
jungfrun i det gröna, små roligheter av naturen, som
blandat blomma och blad om varandra; luktärternas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/pros1880/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free