Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomstrens hemligheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BLOMSTERMÅLNINGAR OCH DJURSTYCKEN 257
Blomstrens hemligheter.
Varför ha växternas blommor i allmänhet en
annan färg än bladen? frågar du, frågvise ungdom.
Jag skulle kunna svara dig på mångahanda sätt,
och skulle också kunna lämna frågan obesvarad
genom att svara dig så: smörblomman är gul, därför
att den blivit gul. Det vill säga: därför att
smörblomman är gul, behöver det icke finnas något särskilt
praktiskt ändamål med dess gulhet!
När fanerogamerna började utveckla sina blad
eller skott till blomdelar, kunde ju hända, att denna
ansträngning att specialisera fortplantningsorganeri
medförde såsom avsiktlös biprodukt denna
förändring i klorofyllen eller det bladgröna. Vi se ju
lönnens bladgröna om hösten bli gult och rött, utan
att vilja säga om det är höstluftens högre
syrsätt-ningsförmåga, som är orsaken, eller om det finnes
andra orsaker, men något ändamål i färgförändringen
spåra vi ej.
Nya naturforskare;, vilka icke tro på en
medveten skapare och avsiktlig skapelse, ha sina särskilda
meningar om blomstrens praktfulla färger. Några
säga nämligen så här: blomstren behöva sina granna
färger för att locka insekterna till befruktningsarbetet.
Darwin och många efter honom anse nämligen insek-
17. - Strindberg, Prosabitar från 1880-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
