Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomstrens hemligheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BLOMSTERMÅLNINGAR OCH DJURSTYCKEN 260
ljuvlig syn, som man aldrig glömmer, helst man första
gången, som hände mig, får trädet stående mot fjärran
snöalper som fond.
Mellan de präktiga lindliknande löven sitta bären
i alla prismats färger. Från grönt genom gröngult,
vaxgult, laxgult, hallonrött, körsbärsrött, svartblått.
Göres oss mera vittne behov? Så är det, varför?
Det veta vi inte och det ha vi inte med att göra!
På 1700-talet föddes en stor poet, som ägnade sig
åt naturvetenskaperna. Med poet menar jag en herre,
som har fantasi, det är förmåga att kombinera
företeelser, se sammanhang, ordna och gallra. Så kan till
exempel en målare skåda figurer i sågspånen, som är
strödd på bodgolvet, genom att godtyckligt
sammanbinda de och de punkterna, alltså se figurer, där inga
finnas, eller blolt möjligheter till dem finnas. Det
är så, som Linné kunde under sina tjugofyra klasser
inordna alla världens växter, och han kunde sitta
hemma i Uppsala och svära på, att, varhelst en ny
växt påfunnes, skulle den vara nödsakad krypa in i
någon av hans klasser.
Det var storartat, och hur han bar sig åt att dikta
dessa klasser, det veta vi inte, och kanske inte han
visste det heller, lika litet som naturmatematikern
vet, hur hans huvud löser problem, som fordra andra
gradens ekvationer. J
Linnés system var emellertid inte vackert och
inte korrekt. Det är inte vackert att få bara en svensk
växt under en klass, såsom fallet blev med den sjunde,
dit duvkullan kom, och jag icke räknar hästkastanjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
