- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 22. Prosabitar från 1880-talet /
271

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomstrens hemligheter.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BLOMSTERMÅLNINGAR OCH DJURSTYCKEN 271

har därför icke med matrörets egentliga funktioner att
göra, utan synes vara en muskel, avsedd att tjäna som
pinnen, varmed stalldrängen omrör och blandar
gröpet; och därjämte såsom en viktig hjälp vid
svälj-ningen. Hos reptilerna, som tugga, är tungan därför
ganska mjuk, men hos fåglar och fiskar, som sluka,
är den hornklädd. Huruvida tungan är sätet för
smaken, eller om smak överhuvud finnes, är ganska
omtvistat. Fasta kroppar giva ingen
smakförnimmelse, förrän de bli flytande och icke alltid då. Därför
kan man icke skilja socker från salt, örn båda ämnena
torra läggas på tungan, och icke heller flytande kunna
de särskiljas, förrän de tryckas mot gommen.

Lukt- och smakförnimmelser förväxlas mycket
ofta, och vad som luktar gott anses ofta med orätt
smaka gott. Vanilj till exempel har en besk smak,
adstringerande, men en skön lukt. Den, som äter
vaniljglace, får därför aldrig vaniljsmak, emedan
endast den flyktiga oljan är närvarande och ej de
beska fibrerna. Därför smakar vaniljglace ingenting,
när man har snuva, eller smakar som att sticka ut
tungan genom fönstret. Och den fine vinprovaren,
som tror sig kunna smaka ut vinets beskaffenhet,
är delvis offer för en villfarelse. Bouquefen, han
kallar, vidrör endast luktsinnet, men halten av
garvsyra verkar sammandragande på tungans papiller,
och tungan tjänstgör härvidlag endast som ett
känselorgan. Osannolikt är icke, att en vinprovare skulle
i nödfall kunna utbilda sina fingerspetsar till så hög
grad av känslighet, att han kunde med dem skilja
beskt, salt och surt. Ty vi veta ju, huru trollkarlen,
genom att slipa fingerändarna på pimpsten och sedan
med salpetersyra fräta bort underhuden, kan erhålla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/pros1880/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free