- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 22. Prosabitar från 1880-talet /
272

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomstrens hemligheter.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

272 PROSABITAR FRÅN 1880-TALET

så stor känslighet, att han med fingren känner
vad kort han har under händerna. Känner det
färgtrycktas form!

Men i smakfunktionen finnes även ett annat
moment, som är avgörande vid en maträtts finare
eller grövre smak. Det är föremålets konsistens!

En gåsleverpastej smakar icke lika gott, om den
är grovt hackad, som när den är fint söndermalen;
den smeker icke tungan. En likör, om aldrig så
god, smakar ej så gott, om den ej har tillräckligt tjock
konsistens. Varav synes, att smaksinnet
ursprungligen, och ännu i väsentlig mån, är ett känselsinne.

Om vi nu skulle uppställa den försökssatsen,
att sinnena endast äro känselsinnen så: att vi med
känseln uppfatta fasta kroppars täthet o. s. v.; med
smaken fasta och flytande kroppars konsistens i högre
grad; med lukten ang- och gasformiga kroppars; med
hörseln luftens rörelser och med synen eterns rörelser,
så ha vi fått sinnena ensartade till sin natur och
endast kvantitativt åtskilda. Varav framginge
rimligheten i att antaga synen såsom en sublimerad,
förfinad känselförmåga, och vilken sålunda skulle kunna
tänkas stå i korrespondens med den lägre graden
känsel, som kallas smaken.

Ett litet exempel på huru synen kan öva
inflytande på smaken, må tala för min hypotes, innan
vi gå vidare. Den, som i sin ungdom endast ätit
gula meloner, och för vilken melonnjutning ingått
intimt förbund med en skönt gul melonfärg, skall
troligen i likhet med mig finna litet eller intet behag
i att nu på äldre dagar äta grön melon, oaktat den
senare verkligen lär äga en finare smak (lukt) än
den gula. Jag kan helt enkelt icke äta grön melon,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:46:35 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/pros1880/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free