Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skånska landskap med utvikningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8 PROSABITAR FRÅN 1890-TALET
soldaten, snöprinsessan och den stora sjöormen...
Skogen, den förtrollade, lockar så underbart till höger,
under det ångaren plöjer sin grönvita fåra mitt i
sundet att svärmaren ej vill se till vänster, men
slutligen måste han. Där är en svart strandskoning med
stenkolshöjder, skorstenar, väderkvarnar, kyrktorn.
Vad är det då? - Det är Skåne. - Skåne?
Detta var första intrycket! Och från åkrar och
byar, »spannmål och luft», vände han sig åter mot
den danska sagboksskogen.
Ångaren svängde in till Köpenhamn där det
ringde i alla kyrkklockorna, emedan kronprinsessan
Lovisa av Sverige förmäldes med danska prinsen.
Och efter två dagar smög sig ångaren ut från
Danmark, gjorde ett kort strandhugg i Malmö om
natten och gick sedan utanpå Skåne uppåt
Östersjön i kolmörker, så att Skåne den gången aldrig
fick visa sina skönheter för den enligt tidens sed
mot Sydsverige något avoge uppländingen.
Andra intrycket 1883 med nattåg från Stockholm
i september månad. Men södra stambanan har icke
utstakats med fästat avseende på uppvisningar av
naturskönheter, utan för stortrafik, export, import och
kontinentresor. Snälltåget lämnar Småland med dess
urgotiska landskap av granskog och mörka insjöar
med ättestupor och stenkummel, som klämma
bröstkorgen med marridning, och så ut från mörkret, ned
från höjderna, söderut mot solen, mot havet. Mellan
Hessleholm och Eslöv ser man huru gråstenen
upphör; ljungen och ormbunkarne försöka sig ut på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
