Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skånska landskap med utvikningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi sitta om nyårsaftonen i det stilla hemmet och
höra visdomens ord från den mindre jordbrukaren
som endast odlar sjutton tunnland, och icke begagnar
maskiner, ej därför att han icke följer sin tid, utan
därför att maskinerna äro för dyra för det lilla
jordbruket och därför opraktiska.
Som ackompanjemang till samtalet höres slagans
gång ute på logen. Icke en gång tröskverket hör hit,
ty det kostar, och har den olägenheten att förstöra
halmen, varförutom tjänarna icke ha tillräckligt göra
om vintern om ej slagan utfyllde de lediga stunderna.
Från talet om deri allt omstörtande vitbetan
kommo vi över på andra nyheter inom jordbruket,
vilka säkerligen skola ändra hela åkerbrukets
cirkulation.
Det är två foderväxter som skola göra
revolutionen. Skogsvialen, en patriot som hämtats ur egen
mark, har på flera ställen ingått som mångårig
foderväxt, så mångårig, att klövervallen sannolikt skall
vika, hälst nykomlingen har ett mycket högt
näringsvärde. Den andra är en utländing och här kallad
ärttörne, eljes känd under det latinska namnet Ulex
europeus. I Bretagne begagnas den resliga, taggiga
baljväxten som stängsel, bränsle och foder, utom det
att han med sina praktfulla gula blommor, liknande
ginstens eller harrisets, och sina dekorativa, stiliserade
stjälkar utgör en verklig prydnad.
Ärttörnet har lyckats väl i södra Skåne, men trivs
ännu icke i norra, samt har den olägenheten att fordra
en tämligen dyr krossmaskin för att bli njutbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
