Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
54 PROSABITAR FRÄN 1890-TALET
liga proportioner.* Vid Mora hotells trädgård äro
syrenhäckarna påfallande storväxta, och spiraean
otadelig. Hampståndet är manshögt, Ricinus, Majs
ordinära, och av de modärna bladväxterna hava den
mörka Coleus och den ljusa krysantemum uthärdat
halva höstmånaden; dalierna blomma ännu den
tjugonde september, jämte Zinnia och Nemophila. Av
köksväxterna måste några skyddas i kast, men
sparrisen går utmärkt på den öppna sandmyllan.
Men nu flytta vi oss hastigt tillbaka till
Gävle-nejden och draga norrut med ökad fart.
Gästrikland visar sig vara en fortsättning av
Uppland; och först när man vid Holmsveden inträtt i
Hälsingland får man en svag föreställning om det
börjande Norrland. Korn och havre på åkrarna,
timmer i älvar och åar. Vid Bollnäs råkar man ett berg
och vid Järfsö begynna horisonterna stiga. Efter
Mellansjö är man inne i Medelpad. Barrskogen och
älven äro till sist de drag i Norrlandslandskapets
fysionomi som under den långa resan stanna i
minnet. Men man märker även att ju längre man kommer
mot norr, dess större mått antager naturen. Bergen
bli högre, skogarna vidsträcktare och älvarna bredare;
avstånden mellan stationerna tilltaga och på samma
gång blir landet ödsligare, bygderna sällsyntare,
lövträden sparsammare, och endast järnvägsstationernas
små planteringar ligga som oaser i ödemarkerna. Vi
ha lämnat det jordbrukande Sverige och i stället för
jorddrottarnas herrgårdar och slott möta vi skogs-
* Tuneld uppger, att boken växer i’ Rättviks Finnmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
