Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franska insatser i svenska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HISTORISKA UPPSATSER 103
härskar genom nära ett hundra år, tills den
efter-trades av Descartes’, som åter igen ersattes först av
Voltaires och Rousseaus.
Vid utbrottet av trettioåriga kriget är det
emellertid som vi skola finna Sverige utfört ur sin
tillbakadragenhet och inlett i världshistorien av Frankrike.
Gustav Adolf visste väl, att han icke ensam kunde
upptaga kejsarens utmaning, då Wallenstein utdrivit
hans fränder, hertigarne av Mecklenburg, ur deras
arvländer. Han ville komma i åtnjutande av
Frankrikes mäktiga beskydd, men som en klok diplomat
icke taga första steget, utan såsom den anmodade
kunna diktera villkoren. Nöden tvang honom likväl
att gå första steget, och om sommaren 1628 avsändes
sekreteraren Lars Nilsson i några mindre viktiga
ärenden till Frankrike, men med det hemliga uppdrag
därjämte att söka framkalla de maktägandes anbud
till allians. Och om hösten 1629 besvaras besöket av
franske envoyén Charnacé, som personligen söker
förmå Gustav Adolf till kriget, erbjudande redan då
400,000 imperialer. Det formliga fördraget avslutades
emellertid icke förr än 1631 i Berwalde, då redan
svenska trupperna rört sig mot fienden, av vilken
biomständighet en sjuklig fosterlandskärlek velat
utdraga den följdsatsen, att Gustav Adolf aldrig blivit
förmådd av löften om fransk hjälp att deltaga i kriget,
en dåraktighet, som vi ej få tillskriva den kloke
konungen, lika litet som vi få tro, att ensidigt religiösa
svärmerier lockade honom i ett så farligt företag, utan
vi få nog tro honom och hans ord, då han i sitt
avskedstal till ständerna uppger motiven till kriget både
vara de kejserliges fientligheter och protestanternas
böner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
