Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franska insatser i svenska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
104 PROSABITAR FRÅN 1890-TALET
Med löfte om 400,000 riksdalers subsidier från
Frankrike på fem år, utverkade av kardinalen och
ärkekatoliken Richelieu, företages nu korståget mot
katolikerna i Tyskland, en omständighet som mera
talar för Gustav Adolfs politiska sinnelag än för
ömtålighet i den religiösa känslan, ett beteende som
erinrar om en karaktärens storhet, vilken för det höga
målet icke skyr det låga medlet. Att vänskapen mellan
trosfiender icke kunde bliva varaktig, må man ej
förvånas över, och vi se även snart den svenske konungen
på höjden av sin makt och lycka efter slaget vid
Breitenfeld gå över Rhen, intaga M;ainz, och visar
därvid någon köld mot sin höge beskyddare på andra
sidan Vogeserna, som till svar har indragit
subsidierna. Det är då Gustav Adolf begär ett personligt
sammanträffande med Ludvig XIII, vilken svarar
undvikande och med anbud att sända sin minister till
mötet, som dock ej äger rum. I dess ställe erbjuder
Richelieu en fransk armécorps åt Gustav Adolf att
tillsammans med dennes trupper besätta Elsass, vilket
anbud avböjes i stolta ord av den svenske konungen,
som nu förklarar sig hågad sköta ensam de tyska
angelägenheterna.
Ordskiftet antager hotande form, och när franske
ambassadören, för att väcka blygsamhetskänslan hos
Gustav Adolf, förevisar en tablå över franska arméns
trupper, färdiga att marschera mot gränsen, förlades
svenska konungen att svara: det inga trupper behövde
komma till gränsen, ty han, konungen, kände lika bra
vägen till Paris som till Wien.
Anmärkas bör, att vid denna tidpunkt det var mer
än ett rykte, att de protestantiska kurfurstarne
ämnade erbjuda Gustav Adolf kejsarkronan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
