Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franska insatser i svenska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HISTORISKA UPPSATSER 113
kostnad i Persien och blir professor vid universitetet
i Paris.
Roslin, porträtt- och historiemålaren, nedsätter
sig i Paris, får sin bostad i Louvre, erhåller lön på
stat och akademikers värdighet.
Miniatyristen Hall blir konungens och kungliga
familjens målare i Paris; Lundberg, pastellisten,
vinner stort rykte på salongen 1743 genom sina porträtt
av Boucher och dennes hustru, och Niklas Lafrensens
genremålningar göra sådan lycka att mer än sextio av
hans kompositioner stuckos i koppar av Paris’
förnämsta gravörer.
Med 19: e århundradets ingång skulle de gamla
banden mellan Sverige och Frankrike knytas fastare
än någonsin, då en fransk marskalk väljes till
tronföljare, kanske mest av de båda skälen, att han var
fransman och marskalk. M,en genom en underlig nyck,
bakom vilken Karl Johans-förbundet velat läsa den
högsta statsklokhet, ser man snart den nye monarken
knyta förbund med moskoviten i stället för att alliera
sig med de civiliserade makterna emot densamme.
Därmed brytes förbindelsen med Frankrike, var
igenom tillflödena från kulturkällan stängas under
hela den i vårt århundrades historia bedrövliga tid,
som varat ända inpå våra dagar och varar delvis än.
Men detta oaktat och i trots av alla försök att
lösgöra Sverige från dess gamla moderland, har det
ändock visat sig, att försöken varit fruktlösa. Ty än
i dag hämtar vår vetenskap, vår litteratur, vår konst
och industri från huvuddepoten i Paris, icke därför att
modellerna äro parisiska, utan emedan de äro franska
och sålunda med historisk nödvändighet de bästa.
Ja, skilsmässan mellan nordiskt och tyskt synes
8. - Strindberg, Prosabitar frän 1890-talet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
