Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasciculus I. Om svavlets natur såsom fossilt harts uttryckt i formeln CH4.O=CH3.HO=CH2.H2O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
120 PROSABITAR FRÄN 1890-TALET
Vad har nu skett med svavlet i digeln? En lång
historia som här i förkortning kan uttryckas så, dock
med starka reservationer. Av värmen dissocierades
svavlet och blev ett ännu tämligen syrerikt harts,
förlorade syre och sjönk till syrefattig kamfer, vars
smältpunkt ligger vid 160° eller ungefär
detkamferluktandesvavletstemp era tur.
Men jag eldar på och går vidare. Svavlet blir nu
efter 160° svartbrunt som tjära, trögflytande och segt
som kautschuk, och avbryter jag nu smältningen
samt häller massan i kallt vatten, behåller, som
bekant, svavlet sin kautschukexistens. Frågan blir
om svavlets kautschukform är mer än ett yttre eller
om hartset genom upphettningen verkligen avgivit
allt syre och blivit det bekanta kolvätet kautschuk,
vilkets smältpunkt ligger vid 180°, således över 160°
och under 230°.
Då jag visste att det elastiska violettbruna svavlet
i ljuset snart återgår till det vanliga gula, och då jag
misstänkte upptagandet av luftens syre såsom orsak
till återgången tillbaka till hartsformen, bevarade jag
amorft svavel under kolvätet bensol, som är syrefritt.
Till min ledsnad, men sanningen till heder, måste jag
bekänna att svavlet återgick, förvarat i mörkret, men
till ett grått, sprött, torrt ämne, som icke syntes
sammanfalla med det feta vanliga svavlet, men mera
likna det jag längre fram vill kalla det reducerade.
Experiment: Plastiskt rödbrunt svavel inlades
i sju provrör med följande vätskor, den 20 sept. 1893
kl. 12 f. jn.: l: o i kokande salpetersyra; 2: o i kokande
svavelsyra och bikromat; 3: o i vattenglas; 4: o i
kloroform; 5: o i kolsvavla; 6:0 i bensol; 7: o i rö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
