Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasciculus I. Om svavlets natur såsom fossilt harts uttryckt i formeln CH4.O=CH3.HO=CH2.H2O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
134 FROSABITAR FRÄN 1890-TALET
vinsyra = C4 H6 O6
citronsyra = C6 H8 O7
äppelsyra = C4 H6 O5
karbolsyra = C6 H6 O
bernstensyra = C4 H6 O4
ättiksyra = C2 H4 O2
oxalsyra = C2 H2 O4
Svavelsyran skulle då på en höft ha följande
utseende:
S Os = C H4 O . O8 = C H3 O3 (O H).
Till jämförelse kan följande beaktas:
Atomv. Molek. v. Ekvival. v. Eg. v.
syre 15,96 31,92 7,is l,i
svavel 31,98 63,96 15,99 2,2
eller att syrets atomvikt är lika med svavlets
föreningsvikt; svavlets atomvikt är lika med syrets
mole-kularvikt.
Begreppet element är medsläpat från alkemien,
men varför släpade man också icke med andra kloka
begrepp, särskilt om svavlet? Svavlet var där
vitriol-syrat kol; på 1600-talet var det: kol, syra, jord, och
en ringa mängd metall. För STAHL ägde svavel och
kol samma brännbara radix (flogiston); och i början
av detta århundrade ansågs svavel, liksom fosfor,
innehålla syre, väte jämte »egendomliga element».
Dessa gamle hade ännu en viss aktning för
materien, tillskrevo den ett mått av själ, eller bilddrift;
sågo mera till kropparnes egenskaper och slöto från
verksamhetsyttringarne till beskaffenheten. De sökte
mindre det nu så beprisade handgripliga än det för
förnuftet fattbara, och med ett så grovt instrument
som vågen, vilken sedan snart hundra år är ke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>