Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasciculus III. Tankar om luftens och vattnets sammansättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
166 PROSABITAR FRÄN 1890-TALF.T
Experiment 1: Under en graderad mensur
över vatten införde jag fuktad järnfilspån och
svavelblomma. Resultat: Undanträngning av tre gram vatten
synbarligen genom gasutveckling.
Experiment 2: Samma under tätad glasklocka
med barometer. I tre dagar visade barometern endast
temperaturskillnader. På den fjärde dagen då luft
insläpptes, steg barometern oaktat temperaturen
sjunkit.
Vid experimentets slut visade den förut nyfilade
järnfilspånen sig uppöst och svart, men ej oxiderad.
Det var svaveljärn, utan tvivel.
SCHÉELES andra experiment med biet är mycket
pittoreskt, men passar föga för ett kemiskt
laboratorium.
Han fäster ett bi medelst beck på en ståndare,
med litet honung som fångkost under glasklockan;
och efter sju dagar har biet förtärt all livsluft och
resten 4/5 är kväve.
Korrektioner: Vattengasen; biets
utandnings-produkter; 79 procent kväve; 3-6 procent kolsyra;
ammoniak etc.
LAVOISIER, som tog hela äran av upptäckten,
upphettade kvicksilver i en glasretort, vägde den
uppkomna oxiden, som måste ha varit minimum i en
literretort. Därpå upphettade han kvicksilveroxid
igen och vägde den uppståndna syrgasen och se, det
stämde - naturligtvis.
I våra dagars läroböcker bränner man en bit
fosfor över vatten i glasklockan; syret förenas med
fosforn till fosforsyreanhydrid, vilken faller och
absorberas av vattnet. Detta är alltför enkelt i alla fall,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
