Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasciculus III. Tankar om luftens och vattnets sammansättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
168 PROSABITAR FRÅN 1890-TALET
bränning genom elektroderna bildar en viss mängd
vatten, varefter syremängden, som åtgick till
vattnets bildande, bestämmes. Men det var ju detta man
måste veta förut för att insläppa en passande mängd
väte. Kallas eljes petitio principii. Och därjämte
avläser man på det graderade röret
volymförminskningen. Korrektioner: Oaserna hava ju genom
explosionen och upphettningen antagit andra
volymkonsistenser; kvicksilvret har avdunstat eller absorberat;
vattnet avdunstar också, och om vätet ej var noga
avvägt eller avmätt så blir ett överskott, antingen av
väte eller syre, möjligen även ammoniak, då
elektriska gnistor framkalla ammoniak ur luft (vid
närvaro av ett alkali?).
Nog av: att luft innehåller en brännbar gas eller
syre, framgår av alla dessa experiment och betvivlas
icke, men att det, vilket återstår, skall vara kväve
bör underkastas kritik.
Vad är kväve? Hur ger det sig tillkänna? Hur
smakar det? Hur luktar det? Hur ter det sig för
ögat? Hur verkar det på kemiska reagentier?
Tyvärr definieras det som återstår efter syrets
borttagande ur luft och kallas kväve med nästan bara
negationer.
Kväve är = luft minus syre; det ger sig tillkänna
därigenom att det ej kan underhålla förbränning, icke
respiration (utan att vara positivt giftigt). [Huru
många gaser kunna ej det?] Det har ingen lukt, ingen
smak, ingen färg. [Liksom syre och väte.] Inverkar
ej direkt på kemiska reagentier, utan förhåller sig
högst indifferent. [Kan visserligen legeras med järn
och koppar och direkt förenas med kol, kisel, bor,
men detta är väl en mekanisk absorption.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
