Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenarnes suckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JARDIN DES PLANTÉS 215
skriva Paul och Virginie, berättar: att i Schlesien
man hade brukat taga en viss vadarefågels ägg och
låta det torka under ett år. Det blev då så hårt som
agat, slipades och infattades i ringar likt andra agater.
Vore det icke mödan lönt att företaga en ordinarie
organisk analys på etl sådant förstenat ägg och se om
den pulveriserade äggvitan verkligen gav
äggvitereaktion, eller om den åtminstone avgav ammoniak hettat
med kali.
En mycket berömd botaniker har i sitt arbete
(fortsättningen på Brehm: Djurens liv) givit mig dessa
två upplysningar, naturligtvis utan att han anade,
vilket förfärligt bruk jag skulle göra av dem.
- Nära Innspruck, berättar han helt oförtäckt,
trives en diatomacé, Odontidium Hiemale, i en källa
så kalkhaltig att den bildar tuff, men ej håller spår av
kiselsyra. Dessa smådjur äro klädda i kiselpansar och
ej i kalk. Frågas: varifrån kiseln? Svaras: av kalken.
Men han berättar även detta:
- I Centralalperna äro Saxifraga Sturmiana och
Oppositifolia överdragna med krita utan att spår
finnes i berggrunden. - Varifrån kalken? - Av kiseln.
Kanske nu, två år efter utgivningen av
Antibarbarus, Petrus Kalm kan börja få rätt, då han trodde
vad engelska bönderna sade om flintbollarne i kritan,
då de menade att flintan på åkern blev krita, eller
tvärtom!
II.
Äro stenarne döda, ett caput mortuum, som
al-kemisterna kallade det sista i digeln eller retorten
efter en avslutad kemisk operation? Äro de råmateri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
