Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Var äro växternas nerver?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JARDIN DES PLANTÉS 251
med de högre djuren, vill man efter respirationsakten
söka artererna som driva vätskorna ut i hela
organismen och särskilt ner i roten att nybilda magsafterna
utan vilka det första arbetet vore ändamålslöst.
Varför man ej fått reda i denna sak kan bero på
att nutritionen möjligen endast periodvis äger rum.
Erinrom fruktträden som endast ha två saftstigningar,
en om våren och en om eftersommaren.
Vintersömnen hos de bladfällande växterna vore väl då ändock
en period av safternas vidare utarbetning.
Allt detta är så illa undersökt och så litet känt att
man, för att studera botanik i våra tider, måste läsa
lantbrukarnes, trädgårdsmästarnes och apotekarnes
böcker för att få någon aning om hur naturen arbetar,
vilket är mycket mer upplysande än laboranternas i
de växtfysiologiska institutionerna.
Att växterna sakna ett hjärta som sköter
cirkulationen är man ense om nu, och menar att mekaniska
krafter driva det hela, likasom om man förnekade
hjärtats mekaniska natur att vara en pump. För
femtio år sedan ansågs vissa celler och kärl äga
förmågan av systole- och diastolerörelser* men detta
förnekas numera.
Att vinden spelar någon större roll, då den sätter
växterna i en pendelrörelse som med kärlens
sträckning skulle åstadkomma en pumprörelse har jag
endast sett antytt i förbigående hos en mindre känd
författare. Skulle dock vilja stannat en stund vid
ämnet, som ej hör direkt hit, men erinrar endast om
* De Candolle, Botanik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
