Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Typer och prototyper inom mineralkemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
532 PROSABITAR FRÅN 1890-TALET
lägges så: Växten lates vegetera i luft som berövats
kolsyra genom att dragas genom kalihydrat. Om vi
endast erinra huru luften ändrar sammansättning då
den dragits genom vatten:
21 o/o syre ,, 33 <y0 syre
T , .. genom vatten ,.,
79 o/o kväve & 66 o/o kväve
de behöva till exempel endast kommuteras så giva de
salpetersyrlighet:
36 o/o kväve
A0 = salpetersyrlighet
63 o/o syre å J &
kunna vi föreställa oss hur den blivit omvandlad under
vistelsen i kalihydratet. För övrigt, bladens klorofyll
angiver tillräckligt dessas uppgift att vara
respirations-organer. Klorofyllen är nämligen senast befunnen
vara ett vax; och ett vax utsatt för sol och luft
oxideras och avger kolsyra. Samma egenskap besitter
terpentiner och hartser (jfr: barrträden).
Att växterna genom bladen absorbera kolsyra
och andra otjänliga gaser behöver ju ej förnekas, då
även de högre djuren göra detsamma, men att de
bruka dessa gifter till konstant näring är orimligt.
Växten, som av destillerat vatten kan transformera
fram kol och kisel, kan nog omvandla markens kisel
till kol.
Därmed återgå vi till bergarterna och stanna ett
ögonblick vid flintbollarne i kritformationen. Dessa
flintstycken hålla i regeln:
86 o/o kisel
14 o/o krita
Nyss upptagen ur kritan är flintan mjuk, men hårdnar
i luften och omgiver sig småningom med ett skal av
kolsyrad kalk. Talen 86 och 14 (85 och 15) äro ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
